22 november 2005

Meditationsbiverkningar

Mediterade idag igen. Jag känner igen mönstret. Min kropp går ner i djup avslappning. Andningen slutar nästan. Benen, armarna och bålen är helt avslappnade. Ända upp i halsen, nacken och käken är jag avslappnad. Men inte i ögonen och musklerna däromkring. Och inte i hjärnan. Tankarna fladdrar, de är inte det minsta avslagna. Det är det här problemet jag brottats med i hela min meditationskarriär. Det kanske ska vara så? Alla talar om att man ska låta tankarna fladdra och så småningom så stillar de och så har man inga tankar. Aldrig hänt... Mina tankar tjuter och pladdrar och drar mig iväg från precis allt jag försöker koncentrera mig på. Fruktansvärt störande.

Men, som sagt, det kanske är rätt för mig? Då och då försöker jag mig på någon sorts "aktiv meditation", dvs en aktiv avslappning, guidad mediation etc, för att fokusera tankarna och slippa detta springande i huvudet. Men det brukar inte funka optimalt det heller, eftersom tankarna gör att jag distraheras från guidningen eller min egen "vandring" över musklerna.

Efteråt kände jag den lika välkända irritationen. Lite hungrig, lite rastlös, lite irriterad. Lite huvudvärk. Inte lika mycket som jag hade när jag lärde mig meditera för 15 år sen, tack och lov, men ändå. Det ger sig nog. Jag ska verkligen inte ge upp pga det.

Kom inte lika nära hjärtrummet idag. Men man kan ju inte få fullträffar varje gång man kastar upp bollen. Jag fick ju annat idag. En lyra, kanske?

Inga kommentarer: