06 augusti 2005

Resan.

Eller iallafall halva.

Vi pratade länge innan vi kom igång. Jag gjorde först på n men det gick inte så bra. Hon kunde känna känslan men vågade inte "gå in i den". När hon öppnat ögonen och "avslutat" märkte hon att hon varit jätterädd, armarna skakade och händerna var svettiga, men det hade hon inte känt när hon försökt "känna känslan".

Vi pratade en stund om hur hon känt och gick så över till mig. Det var svårt. Mycket svårt. Jag kände en del känslor mycket tydligt, sorg över ögonen och ilska i bröstet. Sen hade jag flera känslor i magen som jag inte kunde identifiera ordentligt. Ett tag så snurrade jag ordentligt också. Ungefär som jag brukat göra när jag mediterat. Det var skönt att känna igen den känslan, även om jag inte kunde sätta ord på den. Jag lyckades slappna av en del när jag satt i den känslan, eftersom jag kände igen den.

Efter en stund kändes det som om jag bara gick i cirklar. Jag hade svårt att identifiera känslorna och det kändes aldrig som om jag "sjönk ner" i ett djupare, eller annat skikt. Jag avbröt.

Det kändes i magen jättelänge efter att vi slutat. Jag hade många känslor i magen, långt ner i buken, i tarmarna, i magsäcken, i mellangärdet och även upp i halsen. Mycket distinkt. Ofta kunde jag inte direkt identifiera vad det var för känsla - jag är så van vid att trycka undan dem och inte kännas vid mina känslor. Vi kom överens om att nästa gång ska hon ge mig lite längre tid mellan det hon säger, så jag får mer tid på mig att faktiskt undersöka vad det är för känsla.

Jag kände att huvudet och hjärnan var lite för mycket inblandade. De enda personer jag tänkte på var N och Brandon Bays - från boken. Jag analyserade och jag funderade på när hon skulle säga nästa sak. Jag irriterade mig på att hon "gjorde fel", dvs inte som jag tyckte. Kontrollfreak...

Mycket, mycket intressant övning, även om vi inte nådde "källan" idag. Vi kom överens om att göra det igen, varje lördag i en månad, och se hur det går. Kanske vill vi även prova med en resanterapeut om vi kan hitta någon, oavsett om vi lyckas på egen hand eller inte.

Det känns skönt att ha satt igång. Det känns skönt att få en fördjupad relation med N, något vi inte haft tidigare. En ny väninna är alltid mycket välkommet. Trots mycket olika bakgrunder tänker vi lika på många sätt, vilket vi nu upptäckt.

Det är början på en mycket spännande resa i flera dimensioner!

Inga kommentarer: